Mulle från serie tidningen Min Häst är ju så söt!

Någon som håller med ???...     :)    

Harplinge ridskola!

Vision, min favorit!

Harplinge ridskola ligger i Harplinge, lite utanför Halmstad.

Där brukar det vara hopptävlingar och mycket annat skoj.

Ridskolehästarna är:

Suliman (Sulle)

Duncan

Vision

Gina

Minette

Twix

Bonita

Carelia

Barbados

Skrållan

Choice

Donovan Bleu

Independence

En blandning av både B, C, och D - Ponnyer och hästar.

   Jag visste det så fort jag såg henne.

I hagen sprang hon med manen fladdrande i vinden. Hovarna gav avtryck i gräset när hon galloperade runt.

Känslan jag fick går inte att beskriva, men en sak var säker.

Den här hästen skulle bli min!

Varenda minut, varje dag tänker jag på Molly. En vit häst med gnistrande ögon och

vild uppsyn. Jag glömmer aldrig första gången jag såg henne på annons i tidningen.

Den långa pannluggen nådde ända ner till mulen. Mulen var ljust grå och hade en liten rosa prick mellan

näsborrarna. Lång och smidig kropp med en enda liten grå fläck vid vänstra frambenet. Hon var så fin att

det gjorde ont långt inne i mig.

Och tänk att hon ska bli min, bara min!

Stallet med fem boxar var klar. hö och halm väntade på att bli andvänt och gräset ute i hagen väntar på

att ätas upp. Mamma och jag står på vår gårdsplanen beredda att ta emot Molly. Plötsligt dyker en vit hästtransport upp. Man hör hovar smattra mot transportens väggar.

- det var väll för väl att allt gick bra! säger mamma till försäljaren.

- ja, men det har sparkats en hel del därbak.

Plötsligt dyker Sofie upp. Hon är min stora syster.

- har hon kommit nu? frågar hon.

- japp, svarar jag.

När säljaren öppnar transporten drar jag efter andan.

Molly är ännu finare än när jag såg henne sist. 

Så fort Nadia hade satt sin fot på Vildrosen, som gården heter där en häst var till salu, så visste hon att det var en vänlig plats där hästar har det bra. En plats där folk bryr sig om sina hästar som om dom vore familjemedlemmar.

Det var en mycket större gård än Ginas. Där fanns säkert tre stall med säkert tio hästar i varje. Där stod hästar överrallt i hagarna och betade.

Allt från skimmelfärgade och fuxar. Undra vilken som är den som är till salu.

Nadias mamma skakade hand med en rätt så ung kvinna med än lång fläta.

Hon var klädd i ridkläder från topp till tå. Alltså en van ryttare antagligen.

Hon var framåt och pratade med en varm röst.

- Kom här, så ska jag visa er hästen som är till salu. Sa kvinnan.

Dom fick följa med till det mittersta stallet. 

- Här har vi honom.

Nadia läste på hans skylt och där stod Vision.

- Gud så söt! Sa Nadia.

När Nadia hade ringt till sin mormor så sprang hon över till sin kompis

Gina som bor på gården brevid.

Gården ligger precis vid en skog. När man kommer in på grusvägen som leder till huset så ser man paddocken på vänster sida. Gina har fem hästar som är i sina boxar i stallet som ligger bredvid paddocken.

- Gissa vad jag ska få i present? säjer Nadia till Gina.

- Ingen aning.

- Men gissa då. Så svårt är det inte!

Gina tänkte så att det knakade.

- Nya ridkläder?

- Men herregud!

- Allvarligt, jag vet inte.

- En häst!!!

- Vad säger du?

- Vet du inte ens vad det är?

- Jag blev bara så förvånad.

- Jag vet, det blev jag med.

Nadia och Gina satt på Ginas rum och diskuterade om Nadias present.

- Har du bästemt dig för vilket kön hästen ska ha?

- Mamma och jag ska åka och kolla på en vallack senare i eftermiddag.

- Får jag följa med?

- Visst!

-  Kan inte jag få rykta Nightley? Frågade Nadia Gina.

- Visst. Ryktsakerna ligger i korgen nedanför hans box.

Nadia och Gina satt till slut i bilen på väg till - kanske - hennes häst.

Tankade virvlade runt i huvudet på Nadia.

Vad ska han heta? Hur ser han ut? Hur gammal är han?

Det visade sig att Nadias mamma Maria hade kollat i smyg kvällen innan på

en häst på internet. Det var inget foto utan det stod bara att det var en vallack och att han var en D-ponny.

- Här är gården! säger Nadias mamma tillslut och både Nadia och Gina drog efter andan.

Nadia sprang upp hem från skolan och upptäckte ett brev på hennes säng.
Hon öppnade det långsamt men hon misstänkte vad det stod i brevet.
Hon väntade ett gratulationskort från mormor. Nadia fyller år den 4
september - alltså om tre dagar. Varje år får hon ett kuvert med en födelsedagspeng i från mormor i Stockholm.
men när hon öppnade kuvertet hittade hon ingen peng. Bara ett brev.
Hade hon glömt att lägga i presenten? Mormor hade ju inte verkat riktigt
kry förra gången Nadia hade hälsat på henne. Hon läste några rader i brevet
och när hon var klar hade hela hennes liv vänts upp och ner. Hon skulle
få en livs levande häst! Aldrig trodde hon att mormor skulle vilja, eller ha råd till det. Tänk, att få äga en häst, att kunna rida ut i skogen utan att någon annan väntar på att få tillbaka sin häst.
Nadia hade sedan fem år tillbaka ridit på byns ridskola Stjärnans stall.
Nu behöver hon inte gå på lektion längre.
- Blev du glad nu?
Hennes mamma stod i dörröppningen.
- Visste du om det?
- Det har varit planerat i månader. Som tur var har du inte misstänkt något.
- Men hur?.....
- Ta frågorna sedan. Ring nu till mormor och tacka. Det är trots allt hon som
stod för det mesta bidraget.
- Men hon har ju aldrig gillat att jag har ridit.
- Nej, men hon vet hur mycket du har velat ha en häst, och hon vet att du aldrig skulle ge efter heller.
Nadias familj hade precis flyttat till en gård utanför Uppsala. Gården var tänkt för kor och grisar men nu får det bli ett häststall.
- Får jag välja häst själv? Frågade hon sin mamma.
- Vet du? Ví ska faktiskt åka och kolla på en häst som är till salu idag!